Idag ligger dimman tät över havet och uddarna bortanför Viña är dolda bakom det vita diset. Men andra dagar lever staden verkligen upp till sitt namn, Paradisdalen. Du vill väl följa med på en tur upp och ned för cerrosarna...
Det är, enligt en något osäker källa, lagligt att måla på alla ytor som inte är kulturskyddade. Genom att ta en titt på husen, murarna och de oändliga trapporna kan man ana att det faktiskt är så. Inte många ytor är omålade. Det är mest bilder, några kan nog klassas som riktiga målningar, och hittills har jag bara sett lite av de "tags" som mycket av svenskt klotter består av. Här beställer husägare, hostel och butiker målningar till sina fasader. Gatukonsten får ett eget inlägg lägre fram, men lite klotter skymtar på några av bilderna.
Pastellfärgade små hus på snirkliga gator längs med sluttningarna.
Nu är det ju fortfarande vinter här, men snart hoppas jag få tillbringa mer tid i solen vid vågorna.
Ett apelsinträd i trädgården skulle inte vara helt fel, drömmen är att själv få bo i ett av de små pastellfärgade husen när vi måste flytta i slutet av oktober.
Till och med telefonledningarna är riktigt tjusiga här, tycker jag.
Så då har du, nu, fått bli en del av min resa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar